Liberalerna vill permanent sänka skatten på de lägsta lönerna med minst 1 000 kronor i månaden samtidigt som marginalskatterna för alla fortsätter att minska.

Så står det i dokumentet

…som studerat och tagit studielån vill vi dessutom införa en femårig CSN-paus, så att du när du vill ska kunna ta ett uppehåll från din återbetalning. ”På sikt vill vi permanent sänka skatten på de lägsta lönerna med minst 1 000 kronor i månaden samtidigt som marginalskatterna för alla fortsätter att minska.” 43. Inför ett bidragstak. Det ska alltid löna sig att arbeta. Därför vill vi modernisera bidragssystemet genom ett bidragstak – de samlade bidragen s…

— Maktskifte för ett nytt Sverige – Liberalernas valmanifest 2022 · 17 augusti 2022

Domskäl

Åtagandet lovar en permanent skattesänkning på minst 1000 kronor per månad för de lägsta lönerna samt att marginalskatterna för alla ska minska. Ingen av de tillhandahållna bevisen visar att ett sådant specifikt beslut har fattats under mandatperioden. Bevisen innehåller diskussioner om skattesänkningar, jobbskatteavdrag och marginalskatter, men dessa är antingen förslag (motioner) eller handlar om andra typer av skatteändringar (t.ex. socialavgifter, mervärdesskatt). Eftersom mandatperioden är avslutad (2026-06-30) och åtagandet kräver ett riksdagsbeslut, men inget sådant spår finns, är åtagandet inte infriat. (3 domar: 2 INTE_HÅLLET, 1 SAKNAR_KONTEXT; inga tal, rösterna avgjorde.)

Om bedömningen

Modell: deepseek/deepseek-v3.2
Prompt: v40
Bedömd: 2026-09-11
Förväntat spår: Riksdagsbeslut
Mätbarhet: 5 av 5 – Mål och tidsgräns
Löftesdefinition: Comparative Party Pledges Project

Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.

Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.

Tidöavtalet

Med, urvattnat

Samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi › Hushållsekonom i

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pensionsinkomst.

Avtalet innehåller en allmän prioritering om sänkt skatt på arbetsinkomster, vilket är kärnan i löftet. Stycke A1 handlar om hushållsekonomi och listar sänkt skatt som en inriktning. Stycke A2 handlar om jobbpolitik och utjämningssystemet. Stycke A3 handlar om arbetsutbud och nämner lägre skatt på låg- och medelinkomsttagare som en del av en bidragsreform. Stycke A4 handlar om arbetskraftsinvandring och är irrelevant för löftet. Skillnad: Allmän prioritering om sänkt skatt, inte den specifika åtgärden med en permanent sänkning på minst 1000 kr/mån för de lägsta lönerna. Område: Tillväxt och hushållsekonomi

Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen

Parametern som skulle ändras

Målnivå: 1 000 kronor per månad
Senast: på sikt
Målgrupp: personer med låga löner
Utfall i gällande rätt: Finns inte i underlaget

Den sista raden är tom med flit. Gällande lydelse efter mandatperioden finns inte som uppgift i källbasen — att läsa ut den ur betänkandetext hade blivit en tolkning, inte en mätning. Motiveringen till vänster säger vad modellen kom fram till, och källorna nedan bär beläggen.

Domen vilar på

Motiveringen pekar inte ut någon enskild källa som bär utfallet. Domen bygger på en samlad läsning av det prövade underlaget, inte på ett enskilt dokument.

Utfallet är satt av en språkmodell utifrån de källor som visas ovan och är inte en mänsklig bedömning. Hur granskningen går till står på metodsidan.