Liberalerna
Liberalerna · Regeringsparti · Skola & Utbildning
Liberalerna ska införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.
Så står det i dokumentet
…. Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe. ”I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.” 4. Vinstbegränsning och valfrihet i en ny friskolereform. Friheten för föräldrar och elever att själv välja skola är här för att stanna – men inte fr…
Domskäl
Åtagandet består av två konkreta åtgärder: att införa en statlig skolpeng för likvärdiga villkor och att ha statliga skolakuter som kan ta över icke-fungerande skolor. Inget av de tillhandahållna bevisen visar att någon av dessa åtgärder har genomförts under mandatperioden. Bevisen handlar om andra reformer som skärpta villkor för friskolor , förbättrat stöd , nytt betygssystem eller diskussioner kring skolpengens regelverk . Mandatperioden är avslutad, och eftersom åtagandet kräver riksdagsbeslut men inget spår av sådana förslag finns i bevisen, har åtagandet inte infriats.
Om bedömningen
- Modell
- deepseek/deepseek-v3.2
- Prompt
- v25
- Bedömd
- 2026-09-02
- Förväntat spår
- Riksdagsbeslut
- Löftesdefinition
- Comparative Party Pledges Project
Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.
Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.
Tidöavtalet
Med, urvattnat
Samarbetsprojekt Skolan › Statligt ansvar
Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Stycke A1 behandlar statligt ansvar och en ny likvärdig skolpengsnorm, vilket motsvarar första delen av löftet. Stycke A2 handlar om ny friskolelag och sanktioner för skolor, men nämner inte statliga akutinsatser. Stycke A3 handlar om jobbpolitik. Stycke A4 är en inledning om samarbetsformen. Löftets andra del om statliga skolakuter finns inte med som konkret åtgärd i något stycke. Skillnad: Avtalet lovar att ta steg för att införa en norm, inte att direkt införa en statlig skolpeng. Löftets andra del om statliga skolakuter som kan ta över skolor som inte fungerar finns inte med som åtgärd. Område: Skolan
Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen
Beredning
Valmanifest
2022
Här slutar spåret i underlaget.
Proposition
regeringens förslag
Betänkande
utskottets beredning
Riksdagsbeslut
kammarens votering
Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.
Domen vilar på
Motiveringen pekar inte ut någon enskild källa som bär utfallet. Domen bygger på en samlad läsning av det prövade underlaget, inte på ett enskilt dokument.
6 källor länkades efter bedömningen och ingick inte i den
- RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU22: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, stycke 116(2025/26)
- RIKSDAGENBetänkande 2022/23:UbU5: Övergripande skolfrågor, stycke 91(2022/23)
- RIKSDAGENBetänkande 2023/24:FiU9: Riksrevisorns årliga rapport 2023, stycke 11(2023/24)
- RIKSDAGENRiksdagens beslut 2022/23:UbU12: Beslut: Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser, stycke 0(2022/23)
- RIKSDAGENBetänkande 2023/24:UbU5: Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan, stycke 29(2023/24)
- RIKSDAGENBetänkande 2022/23:UbU12: Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser, stycke 0(2022/23)