← Manifest & Program

Moderaterna

Delvis hållet

Moderaterna · Regeringsparti · Skola & Utbildning

Moderaterna ska öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och tydligare statlig styrning av skolpengen.

Så står det i dokumentet

…m kan misstänkas främja radikalisering och segregation • Stoppa alla förslag som rör tvångsbussning, kvotering och lottning av elever mellan skolor • ”Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen” Skolan ska förbereda för ett yrkesliv – och forskningen stå fri Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre. Då krävs att både …
— Så får vi ordning på Sverige – Moderaternas valmanifest 2022 · 17 augusti 2022

Domskäl

Åtagandet består av två delar: att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och att införa tydligare statlig styrning av skolpengen. För den första delen visar att det finns motioner om ett gemensamt offentligt administrerat skolvalssystem, men inget beslut om införande finns bland bevisen. För den andra delen visar att en utredning tillsatts i november 2023 för att föreslå en nationell skolpengsnorm, vilket är ett konkret steg mot tydligare statlig styrning. Eftersom mandatperioden är avslutad och inget slutligt beslut om införande av ett kösystem finns, är endast en del av åtagandet genomförd. Utredningen om skolpengsnormen representerar en påtaglig del av arbetet mot ökad statlig styrning.

Vad som skulle avgöra saken

Information om ett riksdagsbeslut eller lagändring som faktiskt infört ett gemensamt kommunalt kösystem. Information om ett beslut som infört en nationell skolpengsnorm eller annan tydligare statlig styrning av skolpengen.

Om bedömningen

Modell
deepseek/deepseek-v3.2
Prompt
v25
Bedömd
2026-09-02
Förväntat spår
Riksdagsbeslut
Löftesdefinition
Comparative Party Pledges Project

Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.

Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.

Tidöavtalet

Med, urvattnat

Samarbetsprojekt Skolan › Statligt ansvar

Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.

Löftet har två delar: 1) ett gemensamt kommunalt kösystem och 2) tydligare statlig styrning av skolpengen. Avtalet (A1) tar upp den andra delen direkt genom att lova steg mot en nationellt bindande skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Den första delen (kösystemet) tas upp i ett annat stycke (A3) som reformerar skolval och antagning, men det nämner inte ett 'gemensamt kommunalt' system, utan ett obligatoriskt skolval med möjlig kötid för friskolor. Detta är en annan åtgärd. Därför är hela löftet en kompromiss. Skillnad: Avtalet lovar att ta steg mot en nationell norm, inte att införa ett gemensamt kommunalt kösystem. Område: Skolan

Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen

Beredning

  1. Valmanifest

    2022

  2. Proposition

    regeringens förslag

  3. Betänkande

    utskottets beredning

    Här slutar spåret i underlaget.

  4. Riksdagsbeslut

    kammarens votering

Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.

Domen vilar på (2)

  1. RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU7: Övergripande skolfrågor, stycke 65(2025/26)Källan nämner motioner om att införa ett gemensamt offentligt administrerat skolvalssystem och att ta bort kösystem vid antagning. Detta är relevant för åtagandets del om gemensamt kösystem.
  2. RIKSDAGENBetänkande 2024/25:UbU9: Övergripande skolfrågor, stycke 63(2024/25)Källan beskriver en utredning som tillsatts för att föreslå en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet, vilket är relevant för åtagandets del om tydligare statlig styrning av skolpengen.
5 källor länkades efter bedömningen och ingick inte i den

Utfallet är satt av en språkmodell utifrån de källor som visas ovan och är inte en mänsklig bedömning. Hur granskningen går till står på metodsidan.