M
M · Regeringsparti · Skola & Utbildning
Moderaterna ska öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och tydligare statlig styrning av skolpengen.
Så står det i dokumentet
…m kan misstänkas främja radikalisering och segregation • Stoppa alla förslag som rör tvångsbussning, kvotering och lottning av elever mellan skolor • ”Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen” Skolan ska förbereda för ett yrkesliv – och forskningen stå fri Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre. Då krävs att både …
Domskäl
Åtagandet består av två delar: att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och att införa tydligare statlig styrning av skolpengen. För den andra delen finns konkreta steg: ett kommittédirektiv har tillsatts för att utreda en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet , vilket är ett steg mot tydligare statlig styrning. För den första delen, ett gemensamt kommunalt kösystem, finns endast motioner som föreslår liknande system , men inget riksdagsbeslut om införande har hittats. Eftersom mandatperioden är avslutad (2026-06-30) och inget beslut om kösystemet fattats, är den delen inte genomförd. (2 domar: 2 DELVIS_HÅLLET; eniga, den tredje sparad.)
Vad som skulle avgöra saken
Information om ett riksdagsbeslut eller lagändring som inför ett gemensamt kommunalt kösystem för skolval saknas.
Om bedömningen
- Modell
- deepseek/deepseek-v3.2
- Prompt
- v40
- Bedömd
- 2026-09-11
- Förväntat spår
- Riksdagsbeslut
- Mätbarhet
- 3 av 5 – Avgränsad åtgärd
- Löftesdefinition
- Comparative Party Pledges Project
Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.
Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.
Tidöavtalet
Med, urvattnat
Samarbetsprojekt Skolan › Statligt ansvar
Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Löftet har två delar: 1) ett gemensamt kommunalt kösystem och 2) tydligare statlig styrning av skolpengen. Avtalet (A1) tar upp den andra delen direkt genom att lova steg mot en nationellt bindande skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Den första delen (kösystemet) tas upp i ett annat stycke (A3) som reformerar skolval och antagning, men det nämner inte ett 'gemensamt kommunalt' system, utan ett obligatoriskt skolval med möjlig kötid för friskolor. Detta är en annan åtgärd. Därför är hela löftet en kompromiss. Skillnad: Avtalet lovar att ta steg mot en nationell norm, inte att införa ett gemensamt kommunalt kösystem. Område: Skolan
Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen
Beredning
Valmanifest
2022
Proposition
regeringens förslag
Betänkande
utskottets beredning
Här slutar spåret i underlaget.
Riksdagsbeslut
kammarens votering
Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.
Domen vilar på (3)
- REGERINGENKommittédirektiv: En nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet, stycke 1(2023-11-03)Källan är ett kommittédirektiv för en utredning om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet, vilket direkt relaterar till åtagandets del om 'tydligare statlig styrning av skolpengen'.
- RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU7: Övergripande skolfrågor, stycke 65(2025/26)Källan diskuterar motioner om ett gemensamt offentligt administrerat skolvalssystem och att ta bort kösystem vid antagning, vilket relaterar till åtagandets del om 'införa ett gemensamt kommunalt kösystem'.
- RIKSDAGENBetänkande 2024/25:UbU9: Övergripande skolfrågor, stycke 63(2024/25)Källan refererar till samma utredning om en nationell skolpengsnorm som K4, vilket är relevant för 'tydligare statlig styrning av skolpengen'.