Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna · Stödparti · Skola & Utbildning
Sverigedemokraterna ska återinföra ett statligt huvudmannaskap för skolan med större likvärdighet, nationell skolpeng, tydliga riktlinjer och regelverk.
Så står det i dokumentet
Antalet utbildningsplatser ska öka i bristyrken som t.ex. barnmorskor och fler händer i vården ska leda till bättre arbetsmiljö. ”Gör skolan kunskapsfokuserad igen. Återinför ett statligt huvudmannaskap för skolan, med större likvärdighet med nationell skolpeng och tydliga riktlinjer och regelverk.” Samtidigt ska den socialdemokratiska flumskolan nedmonteras och en kunskapsfokuserad skola införas med betyg från årskurs fyra. Sverigedemokraterna…
Domskäl
Åtagandet var att återinföra ett statligt huvudmannaskap för skolan med större likvärdighet, nationell skolpeng, tydliga riktlinjer och regelverk. Bevisen visar att en utredning om frågan genomförts och att regeringen övervägde en nationell skolpengsnorm. Mandatperioden är avslutad, och inget beslut om att faktiskt återinföra ett statligt huvudmannaskap eller en nationell skolpeng finns bland bevisen. De andra bevisen handlar om andra skolfrågor och är inte tillämpliga. Eftersom åtagandet kräver lagstiftning och mandatperioden är slut, men inget sådant beslut har fattats, är åtagandet inte infriat.
Vad som skulle avgöra saken
Ett riksdagsbeslut eller en proposition som faktiskt återinför ett statligt huvudmannaskap och en nationell skolpeng.
Om bedömningen
- Modell
- deepseek/deepseek-v3.2
- Prompt
- v25
- Bedömd
- 2026-09-02
- Förväntat spår
- Riksdagsbeslut
- Löftesdefinition
- Comparative Party Pledges Project
Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.
Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.
Tidöavtalet
Med, urvattnat
Samarbetsprojekt Skolan › Statligt ansvar
Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Avtalet tar upp flera delar av löftet: nationell skolpeng (som en norm), tydliga riktlinjer/regelverk (genom författningsändringar för kvalitet) och likvärdighet (som mål). Kärnan i löftet - ett återinfört statligt huvudmannaskap - är dock inte explicit utlovat. Stycket A1 handlar om statligt ansvar, skolpeng, kvalitetsreglering, läroböcker och Skolinspektionen. Stycke A2 är en allmän inledning om samarbetet. Stycke A3 handlar om ny friskolelag och reglering av friskolor. Skillnad: Avtalet lovar en nationellt bindande skolpengsnorm (ett steg mot) medan löftet lovar ett fullt återinfört statligt huvudmannaskap. Löftet är bredare och mer konkret. Område: Skolan
Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen
Beredning
Valmanifest
2022
Proposition
regeringens förslag
Betänkande
utskottets beredning
Här slutar spåret i underlaget.
Riksdagsbeslut
kammarens votering
Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.
Domen vilar på (1)
- RIKSDAGENBetänkande 2022/23:UbU5: Övergripande skolfrågor, stycke 91(2022/23)Källan nämner utredningen om ett statligt huvudmannaskap och att regeringen överväger en nationellt bindande skolpengsnorm för att öka likvärdigheten. Detta är direkt relevant för åtagandet.
4 källor länkades efter bedömningen och ingick inte i den
- RIKSDAGENBetänkande 2024/25:TU5: Infrastrukturfrågor, stycke 47(2024/25)
- RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU7: Övergripande skolfrågor, stycke 58(2025/26)
- RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU26: Ett likvärdigt betygssystem, stycke 0(2025/26)
- REGERINGENSFS 2026:1243: Lag om ändring i skollagen (2010:800) (bet. 2025/26:UbU23, bet. 2025/26:UbU25), stycke 2(2026)