SD
SD · Stödparti · Skola & Utbildning
Sverigedemokraterna ska återinföra ett statligt huvudmannaskap för skolan med större likvärdighet, nationell skolpeng, tydliga riktlinjer och regelverk.
Så står det i dokumentet
Antalet utbildningsplatser ska öka i bristyrken som t.ex. barnmorskor och fler händer i vården ska leda till bättre arbetsmiljö. ”Gör skolan kunskapsfokuserad igen. Återinför ett statligt huvudmannaskap för skolan, med större likvärdighet med nationell skolpeng och tydliga riktlinjer och regelverk.” Samtidigt ska den socialdemokratiska flumskolan nedmonteras och en kunskapsfokuserad skola införas med betyg från årskurs fyra. Sverigedemokraterna…
Domskäl
Åtagandet var att återinföra ett statligt huvudmannaskap för skolan med större likvärdighet, nationell skolpeng, tydliga riktlinjer och regelverk. Bevisen visar att frågan om statligt huvudmannaskap och nationell skolpengsnorm har diskuterats och att en utredning har pågått . Mandatperioden (2022-2026) är avslutad, och inget beslut om att återinföra ett statligt huvudmannaskap har fattats. Eftersom åtagandet kräver ett riksdagsbeslut (lagändring) och mandatperioden är slut, och det enda som finns är utredningar och diskussioner men inget genomfört beslut, är åtagandet inte infriat. (2 domar: 2 INTE_HÅLLET; eniga, den tredje sparad.)
Om bedömningen
- Modell
- deepseek/deepseek-v3.2
- Prompt
- v40
- Bedömd
- 2026-09-11
- Förväntat spår
- Riksdagsbeslut
- Mätbarhet
- 3 av 5 – Avgränsad åtgärd
- Löftesdefinition
- Comparative Party Pledges Project
Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.
Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.
Tidöavtalet
Med, urvattnat
Samarbetsprojekt Skolan › Statligt ansvar
Ny likvärdig skolpeng. Steg tas för att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet.
Avtalet tar upp flera delar av löftet: nationell skolpeng (som en norm), tydliga riktlinjer/regelverk (genom författningsändringar för kvalitet) och likvärdighet (som mål). Kärnan i löftet - ett återinfört statligt huvudmannaskap - är dock inte explicit utlovat. Stycket A1 handlar om statligt ansvar, skolpeng, kvalitetsreglering, läroböcker och Skolinspektionen. Stycke A2 är en allmän inledning om samarbetet. Stycke A3 handlar om ny friskolelag och reglering av friskolor. Skillnad: Avtalet lovar en nationellt bindande skolpengsnorm (ett steg mot) medan löftet lovar ett fullt återinfört statligt huvudmannaskap. Löftet är bredare och mer konkret. Område: Skolan
Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen
Beredning
Valmanifest
2022
Proposition
regeringens förslag
Betänkande
utskottets beredning
Här slutar spåret i underlaget.
Riksdagsbeslut
kammarens votering
Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.
Domen vilar på (2)
- RIKSDAGENBetänkande 2022/23:UbU5: Övergripande skolfrågor, stycke 91(2022/23)Källan nämner en interpellation om statligt huvudmannaskap och att regeringen överväger en nationellt bindande skolpengsnorm för ökad likvärdighet. Detta är relevant för åtagandets ämne.
- RIKSDAGENBetänkande 2025/26:UbU7: Övergripande skolfrågor, stycke 58(2025/26)Källan beskriver två alternativ från en utredning, inklusive ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap och ett system med förstärkt statligt ansvar. Den nämner också en utredning om nationell skolpengsnorm. Detta är direkt relevant för åtagandet.