SD
SD · Stödparti · Arbetsmarknad
Sverigedemokraterna vill verka för ett arbetskraftsutbud som bättre svarar mot behoven på arbetsmarknaden.
Så står det i dokumentet
…la konkurrensen • Prioritera svensk industri och konkurrenskraft • Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring • ”Verka för ett arbetskraftsutbud som bättre svarar mot behoven på arbetsmarknaden”
Domskäl
Åtagandet är att 'verka för ett arbetskraftsutbud som bättre svarar mot behoven på arbetsmarknaden'. Bevisen visar att konkreta åtgärder som påverkar arbetskraftsutbudet och dess matchning har vidtagits under mandatperioden. En källa visar ett beslut om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, vilket syftar till att stärka deras ställning. En källa visar att en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring har påbörjats. En källa beskriver politik som sänkt skatt på arbetsinkomster och bidragsreform som bedöms öka arbetskraftsutbudet och förbättra matchningen. Statistiken i visar också att sysselsättningen och sysselsättningsgraden har ökat under perioden, vilket indikerar ett starkare arbetskraftsutbud. Dessa åtgärder och utvecklingar pekar på att aktören har verkat i rätt riktning. Emellertid är åtagandet brett och det finns ingen specifik tröskel för när utbudet 'bättre svarar'. Vissa bevis (t.ex. K3 om vuxenutbildning) pekar på åtgärder som direkt syftar till att matcha kompetensbehov, men en heltäckande bedömning av hur mycket bättre matchningen blivit saknas. Därför bedöms åtagandet som delvis hållet. (3 domar: 1 HÅLLET, 1 DELVIS_HÅLLET, 1 SAKNAR_KONTEXT; inga tal, rösterna avgjorde.)
Vad som skulle avgöra saken
En mer direkt mätning eller utvärdering av hur väl arbetskraftsutbudet matchar arbetsmarknadens behov (t.ex. indikatorer på kompetensbrist, matchningsgrad) skulle ge ett säkrare underlag.
Om bedömningen
- Modell
- deepseek/deepseek-v3.2
- Prompt
- v40
- Bedömd
- 2026-09-11
- Förväntat spår
- Mätbart utfall
- Mätbarhet
- 2 av 5 – Riktning utan tal
- Löftesdefinition
- Comparative Party Pledges Project
Utfallet är satt av en språkmodell som läst källorna nedan, inte av en människa.
Har du en officiell källa som visar att domen är fel? En människa granskar varje rapport.
Tidöavtalet
Med, urvattnat
Samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi › Arbetsutbud
Reformarbetet för ökat arbetsutbud bör inriktas mot: • Mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, utbilda sig och ta ökat ansvar på jobbet. Det handlar både om effektiva bidragssystem och beskattning av arbetsinkomster.
Stycket A1 (Arbetsutbud) tar direkt upp frågan om att öka arbetsutbudet genom specifika reformer. Stycke A2 är en inledning om samarbetsformen. Stycke A3 (Effektivare jobbpolitik) tar upp arbetsmarknadspolitik men fokuserar på andra aspekter som anställningskostnader och arbetslöshet. Stycke A4 (Företagande och produktivitet) handlar om företagandets villkor. Skillnad: Avtalet anger allmänna riktningar och specifika åtgärder (som bidragsreform) för att öka arbetsutbudet, men löftet är bredare och vagare och uttrycker en ambition att 'verka för' ett bättre matchat arbetsutbud utan att specificera åtgärder. Område: Tillväxt och hushållsekonomi
Kärnan finns i avtalet, men med lägre ambition, senare tid eller som utredning. Avtalet hos regeringen
Beredning
Valmanifest
2022
Proposition
regeringens förslag
Betänkande
utskottets beredning
Här slutar spåret i underlaget.
Riksdagsbeslut
kammarens votering
Stegen speglar vilka dokumenttyper som finns bland de källor domen vilar på. Utredningssteget saknas i kedjan: kommittédirektiv finns inte i källbasen, varken som dokumenttyp eller i titlarna.
Domen vilar på (5)
- SCBSCB: Befolkningen 15-74 år efter arbetskraftstillhörighet, typ av data, kön, ålder, tabellinnehåll och år (2022–2025), stycke 0(2022–2025)Källan visar sysselsättningstalen (arbetskraftsutbud) för perioden 2022-2025, vilket är relevant för att se utvecklingen av arbetskraftsutbudet.
- SCBSCB: Arbetslöshet och sysselsättningsgrad (AKU) (2022M01–2026M07), stycke 0(2022M01–2026M07)Källan visar sysselsättningsgraden (ett mått på arbetskraftsutbud) från januari 2022 till juli 2026, vilket är relevant för att se utvecklingen under mandatperioden.
- REGERINGENKommittédirektiv: Tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11), stycke 1(2023-02-17)Källan handlar om ett tilläggsdirektiv till en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring, vilket är en politik som direkt påverkar arbetskraftsutbudet och dess matchning mot behov.
- RIKSDAGENBetänkande 2022/23:SfU9: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, stycke 0(2022/23)Källan handlar om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare, en politik som syftar till att stärka invandrares ställning och påverkar arbetskraftsutbudets kvalitet.
- REGERINGENProposition 2025/26:100: 2026 års ekonomiska vårproposition, stycke 166(2025/26)Källan beskriver åtgärder som sänkt skatt på arbetsinkomster och bidragsreform som bedöms öka arbetskraftsutbudet och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.